Blir så trött på mig själv med alla mina hypokondriska tankar. Har verkligen inte varit sån förut och nu tror jag att jag ska bli dödligt sjuk hela tiden. Så sjukt jobbigt. Förstår ju att man inte kan gå och tänka på alla sjukdomar som finns hela tiden, men jag är verkligen orolig för allt. Känner efter, anar en massa symptom och det värsta av allt, googlar på alla möjliga sidor och spekulerar i vad olika åkommor kan vara. Så klart jag blir orolig då. 

 

Det senaste är att jag känner domningar på översidan av foten. Har aldrig haft det förut. Googlar man på det får man hintar om att det kan vara diabetes eller MS. Blir helt livrädd. Och då känner jag ju efter ännu mer, jo är det inte så att jag har haft en väldigt munntorrhet och känt mig törstig. Visst springer jag på toaletten och kissar lite oftare. Och synnedsättning, ja det sa ju optikern att jag har. Eller var det bara en helt vanlig förändring? Nej, fy vad jag håller på. Har ringt vårdcentralen idag och ska be om en läkarundersökning som förhoppningsvis gör mig lugnare. Men behöver fortfarande försöka ta tag i den här hypokondriska oron. Det hjälper ju inte att hela tiden gå och tro att jag ska bli sjuk. Måste skärpa mig och tänka positivt. Jag mår bra. Jag är frisk. Jag har ett helt fantastiskt liv.