Tror det är fyra eller fem veckor sedan jag tränade nu. Kom helt av mig. 

 

Det hela startade med att jag peppad började att löpträna. Lugnt och försiktigt och det kändes så himla bra. Men sen efter ett par veckor fick jag känningar i höger höft. En sån där odefinierbar molande värk som kom och gick, som att det satt i muskelfästet. Jag kopplade det till löpträningen eftersom det var den enda förrändringen jag hade gjort och tänkte att det skulle gå över med lite vila. Nu har det alltså gått drygt en månad sedan jag tränade. Visst känns det bättre i höften, men det kommer ändå och går lite nu och då. 

 

Jag hade naturligtvis kunnat fortsätta med styrketräningen, men jag kom liksom av mig. Det hände ju absolut ingenting med vikten. Jag hade ju ändå tränat i fyra veckor efter min period med soppor. Allt var detsamma, fettmassan, fettfriamassan, vikten. Noll förändring åt nåt håll. Noll motivation. Samtidigt vill jag ju så gärna bli av med de här gravidkilona. Varför ska de sitta så hårt?! 

 

Idag har jag bestämt mig för att börja med soppor igen. I några veckor, för att bli av med några viktiga kilon till. Jag vet ju nu att det är det som funkar bäst för mig. Och ska sanningen fram har jag ju inte riktigt varit konsekvent i mitt intag av mat under de här sista åtta veckorna sedan förra perioden med helfart. Jag har ju både druckigt vin, käkat skräpmat, fikat och intagit diverse onödiga kolhydrater. Skulle kunna sammanfatta det hela med att jag helt enkelt är väldigt bra på att hålla vikten, men behöver gå in helhjärtat för att gå ner i vikt. Och det är det där helhjärtade som jag har så svårt för! Det är skitjobbigt att FÅ äta, men att hitta balansen för att samtidigt gå ner i vikt. Äter man för lite blir jag trött och orkar ingenting. Tråkigt. Och äter jag det jag vill i kontrollerade former så står vikten still, oavsett om jag tränar eller inte. Skulle nog egentligen behöva lägga till lite högintensiv träning, typ löpning -  men det gick ju inte! Det är ju nåt jag gör fel, gah. Skulle verkligen behöva en konsulent nu som gav mig tips och råd i rätt riktning. Men vill samtidigt kunna fixa det själv. 

 

Vill nå min målvikt dels för mig själv, för att få känna mig fin igen, kunna använda mina fina kläder igen och för att må bra. Inte ha ont i leder för att en väger för mycket. Kunna idrotta och springa. För att orka. Samtidigt tänker jag lite längre fram också. Vi vill ju att lilla A ska få ett syskon, men jag vet ju hur mycket jag gick upp vid förra graviditeten. Jag vill ju inte väga som nu och sen gå upp ytterligare 27 kg. Det fixar inte jag och min kropp. Måste klara detta. Måste gå ner, åtminstone till utgångsläget jag hade vid förra graviditeten. Jag kan det, jag vet det. Några veckors fokus och jag går ner i snitt två kilo per vecka. Jag ska fixa det.