Att klä på sig. Blir både svettig och andfådd av att först byta trosor, sen försöka få på sig ett par strumpor eller ännu värre, ett par strumpbyxor. Vill det sig riktigt illa, som idag, så har strumpbyxorna dessutom vridit sig under själva pådragningsfasen, så en måste försöka vrida tillbaka dem igen. Fy för det. Kan göra den mest stabila gravida kvinnan gråtfärdig. Worst case scenario. Det är dessutom hål på strumpbyxorna så en måste försöka få av sig eländet igen OCH göra om hela proceduren med ett par andra. Hemska tanke. 

Att sitta i soffan. Eller att sitta på olika slags möbler överlag är sällan upplyftande någon längre tid. Magen trycker och tar emot åt alla håll och kanter. Bebis blir upprörd för att det blir trångt och obekvämt. Och ska en försöka sitta någotsånär bekvämt ser en ju ut som en riktig karlakarl. Benen så brett isär det bara går, så att magen liksom kan sjunka ner lite mellan benen och inte vara helt ihoptryckt. Och så gärna ligg-sitta lite. Försöka plana ut kroppen så mycket det går liksom. Allt för att få lättare andningsvägar och en nöjdare bebis.

Att klä sig varmt för att vara ute i minusgrader. Typ omöjligt. Har en tjock härlig vinterjacka, men det funkar ju inte att dra upp dragkedjan längre. Magen bar med andra ord. Finns heller inget underställ eller andra varma kläder som passar kroppen. 

Att klippa tånaglarna. Eller som jag försökte idag, fila fötterna. Pust. Och. Stön. 

Att vända sig i sängen. Säger sig självt. Det ska planeras, samlas styrka och kraft, värderas om det verkligen är nödvändigt och sen är det bara att mobilisera alla krafter för att få snurr på hela konceptet. Inte nog med själva vändningen. Sen ska det bökas, allt ska läggas till rätta igen för en något sånär bekväm position. Det ska byggas upp med kuddar under huvudet, armen, mellan benen (foglossnings förebyggande åtgärd) och magen ska läggas till rätta. Fötterna behöver luftas utanför täcket men resten av kroppen behöver nogsamt lindas in i täcket. 

Sådär ja, klart! .... Och precis då inser en att en är kissnödig. Förmodligen för att även bebis fått justera sin position och nu helt plötsligt lagt sig på min kissblåsa. Bara att försöka ta sig upp ur sängen igen....